hästhults såg och kvarn

Kvarnen och sågen i Hästhult är en unik anläggning. Det är den enda bevarade nickesågen i Kronobergs län och endast ett fåtal lika gamla kvarnar finns i länet, exempelvis kvarnen i Gällestorp som ligger endast några kilometer bort.De är uppförda som en samfällig anläggning för de fyra gårdarna i Hästhults by.Både såg och kvarn drevs av stående vattenhjul som idag inte finns kvar. Ån var uppdelad i tre "ållor", kanaler, en för sågen, en för kvarnen och en som gick mitt emellan och som användes som ålkista.Kvarnen och sågen ligger strax intill Hästhultsskogens naturreservat. Här kan du uppleva hur Stormen Gudrun förändrade skogen.

Miljön vid kvarnen och sågen är fantastisk och vid ett flertal tillfällen har det anordnats "Musik vid kvarnen" och även berättande då Frans i Gårdshults nedtecknade sägner berättades. 

kvarnen

Kvarnen fungerade som tullkvarn mellan åren 1782-1823 och anläggningen var i drift in på 1930-talet. Hur gammal byggnaden är vet man inte. På en stock inuti kvarnen finns årtalet 1744 inristat. Men typen kan härröra från 1600-talet.

Byggnaden är timrad i två våningar och är klädd med kluvna stockar. Kvarnen hade ett stenpar och drevs med ett stående hjul.

sågen

Sågen är liksom kvarnen mycket ålderdomlig. Det är svårt att säga hur gammal den är då konstruktionen fanns såväl på 1600-talet som in på 1800-talet.

Den är länets enda bevarade "nickesåg", dvs en ramsåg med bara en klinga som arbetade vertikalt. Även sågen drevs av ett stående vattenhjul. Och tidigare fanns det ären en stickspånshyvel kopplad till hjulet. Under byggnaden finns ett litet "skvalthjul" - horisontellt liggande vattenhjul - som styrde släden som förde fram stocken mot sågbladet.

En liten sågkammare fanns tidigare intill sågen.

 

frans i gårdshults berättelse om hästhult

Lunds universitets folkminnesarkiv är en oändlig skatt. Här finns berättelser i mängder. Både de som är nedtecknade av studenter som for omkring på cykel och dokumenterade men också de som folk på bygden själva skrev ner.

Här är Frans i Gårdshults berättelse om Hästhults såg och kvarn. Frans hette Johansson och var född 1882. 1940 skrev han ner sina minnen och skickade till Folkminnesarkivet.

Ett gammalt sågverk byggt på korsvirke (här rättar jag till och tror han menade knuttimmer) av ek, 10 -12 tum bjälkar.

1840-talet brändes det ned, då blev det uppbyggt på sten. Men det finns ännu kvar någon ekbjälke. När det fanns vatten sågade bönderna natt och dag. Det var fyra bönder som ägde ihop. De hade antingen käringen, grebban eller pigan med sig att gå med en trädsticka och ljusa dem. Matsäcken bestod av potatis som stektes i askan. Kantningen på bräderna var med en yxa. Inte smalare än 12 tum, dessa bräder kördes till Halmstad. 4 - 5 kr för 12 stycken. Sågbladets tjocklek var 10 mm.

År 1926 var sista sågningen. När det sågades på söndagsnätterna samlades ungdomarna där. Början på 1700-talet var det så kallat ”knektmöte” för Odensjö socken.

Kvarnen är byggd 1870-talet.

(Lunds universitets folkminnesarkiv, Acc nr 6970. Uppteckningsår 1940. Upptecknat av Frans Johansson, Åsen född 1882)

musik vid kvarnen

Länsstyrelsen i Kronoberg gjorde 1999 en inventering av vattendrivna kvarnar och sågar i länet. Här kan du läsa om Hästhults såg och kvarn