stenbrytning

Jorden i vår bygd är över lag  stenig med mycket s.k. ”klappersten”. Däremot stenbröts den mesta av socknens jordar från större stenar på slutet av 40-talet och in på 50-talet. Det var några från grannorten som konstruerade den första stenvagn som gick runt i bygderna och drog upp stenarna. Först borrades ett hål i stenen som det sedan när stenen skulle lyftas upp sattes en dubb och en kil i som klämdes åt. Det var en större kompressor monterad på lastbil med 2 stenborrsaggregat som borrade stenarna.

Följande är hämtat ur boken
"Stenen-följeslagaren" Årsbok för Hyltén-Cavalliusföreningen. 1979-80

Den stora stenröjningstiden 1945-1955.

Med början omkring 1945 utvecklades ny effektivare maskinell senröjningsmetodik. Med borrmaskin upptogs ett c:a. 10 cm djupt hål i varje block. I hålet fastkilades en smidd konisk dubb med tillhörande ögla. Stenvagnen med via mekanisk kraftöverföring motodrivet spel kördes intill blocket, varefter krokning, lyftning och lastning kunde ske. Stenar och block transporterades till fältkanten där lasset tippades eller där enskilda block ånyo krokades för placering på  höjden. Spår efter stenvagnens verksamhet är ännu synbara i form av oordnade stora blockanhopningar längst fältkanterna. Arbetslaget bestod av 3-4 man - borrare 1-2 dubbare och vagnförare.

Borrarna kunde vanligtvis hålla minst 2 vagnar  sysselsatta. Som mest var det ett 70-tal stenvagnar verksamma inom länen (Kronoberg). Några av dem - bland andra Billarps-, Kartorp- och Virestadvagnarna - fick som konstruktion användning och uppskattning inom hela landet. Med beskrivning, utrustning och metodik rådde man på block som vägde upp mot 5-6 ton. Uppskattningsvis torde inom länet omkring 3 miljoner kubikmeter block ha röjts under tiden 1945-1955. Prestationen är aktningsvärd.

Det kan nämnas att Cheopspyramiden består av 2.5 miljoner kubikmeter.

 

Röjning med stenvagn
Som krokare av stenen ser vi Harald Johansson, Björkenäs
Stenröjning i Moanäs. Med på bilden är Lennart Larsson med sonen Lars-Ingvar.